norsknoppa
Gnaphalium norvegicum
Mer information om arten

Perenn, rosettbärande, 2–5 dm hög ört. Rosetter med upp till 15 cm långa, långskaftade, spetsiga blad som är bredast rätt långt ut och saknar tänder. De är filthåriga under med 3 tydliga nerver. Rak stängel som har korgarna gyttrade i toppen, och enstaka korgar nedanför. Blomställningen omfattar högst en fjärdedel av stängelns längd. Tämligen få, snett uppåtriktade stjälkblad, varav de nedersta är glest satta och mindre än rosettbladen. Högre upp i blomställningen sitter bladen tätare, och hålls horisontellt. Detta arrangemang gör att växten ser “topptung” ut. Korgar halvcentimeterlånga, smala, med bruna holkfjäll. Av blommorna syns mycket lite. Frukten har hårpensel med vit färg.

Norsknoppa är allmän i fjällen och översta skogslandet. Längre ned blir den sällsynt, men följer höjderna ungefär ned till högsta kustlinjen. I fjällen i många miljöer, t.ex. fjällängar och bäckkanter, men även i fjällbjörkskog och i öppen, fjällnära barrskog. Längst ned nästan alltid på skogklädda kalottberg.

Förväxlingsrisk:
Rosetter av skogsnoppa (G. sylvaticum) (vanligen ej på fjället) har mycket mindre, smalare blad med endast 1 tydlig nerv. Stängeln har många blad, och stödbladen blir allt smalare högst upp. Blomställningen är utdragen, och omfattar ungefär hälften av stängelns längd eller mer.

Variation

Ibland ses svårplacerade noppor som man har god lust att klassa som hybrider mellan skogs- och norsknoppa. Mellanformer nämns i äldre litteratur men ej i nutida. Saken borde undersökas närmare, men i NILS-sammanhang skall eventuella intermediära exen ej räknas.