kabbleka
Caltha palustris
Mer information om arten

Perenn, 2–6 dm hög, kal ört med skaftade, runda blad med öppning baktill ända till bladskaftet (“hovformade”) och spänstiga, ihåliga, grenade stänglar med liknande blad. Bladen är vid blomningen knappt dm-stora, men kan senare bli större. De är fasta, och glänsande mörkgröna med naggad kant (små, täta, rundade tänder), och de bakre loberna är rundade. Huvudnerverna radierar från bladskaftets fästpunkt. Stor, öppen, gul, 5-talig blomma. Fruktsamlingen är en kransställd samling av 5–8, 1–2 cm långa, utåtböjda baljkapslar (“ett knippe små ärtskidor på ett skaft”).

Kabbleka blommar tidigt, men stänglarna med sina frukter står kvar länge. Den är en välkänd syn vid vattendrag och i diken, men finns även i sumpskog och ända upp till fjällens snölegor.

Förväxlingsrisk:
Omisskännlig i blom.
Smörbollar (Trollius europaeus) har slutna, bollika blommor med fler kronblad, och bladen är flikiga. Fruktsamlingens kasplar sitter tätt, som en liten “korg”.
Bladen hos skräppor (Rumex sect. Rumex) med liknande bladform har fjädernervatur med distinkt mittnerv.
Vissa majsmörblommor (Ranunculus auricomus agg.) i östra Mellansverige (särskilt R. elatior och R. imitans, dvs så kallade lundsmörblommor) har rosettblad som kan likna kabblekans, men de har kransar av lansettlika, sågade stjälkbladsflikar kring förgreningarna.
Missne (Calla palustris) har en krypande stam, spetsigt hjärtformade, parallellnerviga blad, och en ogrenad stängel som slutligen bär en kolv med röda, köttiga frukter.

Variation

2 underarter. Allmän i låglandet är subsp. palustris. I fjällen förekommer den till alla delar mindre subsp. radicans som är mer eller mindre krypande, och rotslår vid lederna.