röllika
Achillea millefolium
Mer information om arten

Perenn, 1–5 dm hög ört med ytlig rotstock och underjordiska utlöpare. Bildar efterhand glesa mattor. Karaktäristiska, smala men rikligt flikiga, mörka, mjuka blad som är håriga (särskilt undersidan) och har flikar ända till basen. Flikarna är platta, men de spetsiga slutflikarna spärrar ut sig i rymden så att där inte finns några större plana ytor. Bladet liknar i stället en “fluffig korv”, som känns mjuk och något fet. Strödda stjälkblad av samma typ som rosettbladen. I toppen med en tät kvast av 3–4 mm breda korgar med ca 5 vita eller rosa kantblommor och grågula diskblommor. Liten, platt frukt som saknar hårpensel.

Röllika är mycket allmän på många slags torrare kulturmark, såsom vägkanter, betesmarker, gräsmattor, längs stigar etc. En av människans trognaste följeslagare som sällan saknas där marken odlats.

Förväxlingsrisk:
Närmast omisskännlig.
Ängsröllika (Achillea nobilis) (tillfällig, sällsynt) har ljusgröna blad med färre, glesare bladflikar, och något gulvita kantblommor.
Nysört (A. ptarmica) har hela blad med små men mycket vassa tänder, större korgar som ej sitter i en tät samling, och över 10 kantblommor.
Stillfrö (Descurainia sophia) (rätt vanlig, men knappast i inre Norrland) är vårannuell och har grågröna blad med fina stjärnhår på bladytorna (lupp!).
Brudbröd (FIlipendula vulgaris) (södra och mellersta Sverige) har bredare småblad som bildar ett plan, och har ej röllikans finflikighet.
Unga rosetter av kummin (Carum carvi) är ljusare gröna och har kala, plana flikar som skevar så att de blir trapplikt ordnade. Äldre exemplar har långskaftade blad.
Krussilja (Selinum carvifolia) har långskaftade, kala blad med tydligt parvis ordnade, glesare flikar.
De korgblommiga växter som har liknande blad är oftast annueller och saknar bladrosetter, men kustbalderbrå/nordbaldersbrå (Tripleurospermum maritumum subsp. matitimum/ subsp. subpolare; ogräs i Norrland, söderut vid havet) är bienn eller perenn och har bladrosetter. Bladen har dock mer utdragna flikar.
Färgkulla (Anthemis tinctoria) är perenn. Den har glesare, oftast rätt breda primärflikar som i sin tur kan ha flikar, men oftast enbart är vasst tandade. De basala bladen försvinner rätt snart.

Variation

Stor variation i bladflikighet, hårighet, blomfärg m.m.