Tuvad, perenn, 1–4 dm hög dioik ört. Slank, upprätt stjälk som i toppen har en gles grenad blomställning med små, rödaktiga, vindpollinerade blommor. Både stjälkblad och rosettblad är spjutlika, dvs långsträckta, mer eller mindre spetsiga, och har två utåttriktade, närmast linjära flikar vid basen (likt parestänger på en kniv, men kan vara otydliga) Blad med frisk, syrlig smak.

Bergsyra är allmän på mager, gärna sandig mark med liten konkurrens. Den är en kulturföljare på skräpplatser, åkrar, vägkanter etc, men finns också på hällmarker, bergsstup, på skred, sanddyner etc.

Förväxlingsrisk:
Ängssyra (R. acetosella) är i regel högre, med längre, tätare blomställning. Bladen varierar mycket men är oftast större, med bakåtriktade flikar. Båda dessa syror smakar surt.
Det finns även andra växter med pillika blad, t.ex. vissa korsblommiga (fam Brassicaceae), men dessa har skyltande blommor, frukter av annan typ, och smakar ej surt.