ängsbräsma
Cardamine pratensis
Mer information om arten

Perenn, rosettbärande, 1–4 dm hög ört. Små rosetter med parbladigt sammansatta, 5–10 cm långa blad med 3–8 par små, mer eller mindre runda småblad med “hörn” vid nervändarna. Småbladen lossnar lätt. Ändsmåbladet har liknande form men är större. Stängeln har några strödda blad med mer långsträckta flikar. I toppen med en samling 4-taliga, rosa, korssymmetriska, 2–3 cm vida blommor. Frukten är en platt skida med frön i en rad i varje rum.

Ängsbräsma växer i mer eller mindre fuktiga miljöer (se under variation). Har en god förmåga till vegetativ spridning genom att lossnade småblad bildar rötter och adventivskott. Hos vissa populationer, där detta förökningssätt dominerar, ses bräsmorna endast sällan blomma.

Förväxlingsrisk:
Andra bräsmor (Cardamine) har större bladflikar eller mindre blommor. Mest lika är rosetterna hos bergbräsma (C. hirsuta) (huvudsakligen Götaland och Svealand) men den är annuell, småblommig (kronblad 3 mm) och växer oftast torrare, t.ex. på berg, grus och som ogräs i rabatter.
Skogsbräsma (C. flexuosa) (rätt sällsynt, saknas i norra och östra Norrland) växer blött, oftast i källor och sumpskog. Den har en liknande rosett, men bladen är små och veka och vissnar snart bort. Småblommig (kronblad 3 mm).
Strandgyllen (Barbarea stricta) kan förekomma i mängd på störda stränder. Den är bienn, varför man ofta finner rosetter. Bladen är parflikiga med stor ändflik, men de övriga flikarna är betydligt smalare och mindre och liknar inte ändfliken till utseendet.
Fränen (Rorippa) har också parflikiga blad som ofta är sammansatta, men småbladen är antingen större eller smala och tandade.

Variation

Tre underarter, ofta betraktade som skilda arter, med stor variation i bladform (bl.a. förekomst av småbladsskaft och bladens köttighet) och uppträdande, men alla liknar beskrivningen ovan. Subsp. pratensis är allmän i Götaland och Svealand. Den finns på fuktig ängsmark, och särskilt mot söder och väster t.o.m i gräsmattor. Blommar tidigt. Subsp. paludosa (kärrbräsma, även kallad subsp. dentata, eller Cardamine palustris) finns i hela landet, mest på stränder, i kärr och på fuktängar. Bladrosetter av denna är vanliga på stränder i Norrland, t ex vid älvarna, men blommor ses sällan. Subsp. polemonioides (polarbräsma, C. nymanii) är lokalt allmän i fjällen, t ex i snölegor och på stränder. Den är oftast bara 5–15 cm hög och har köttigare småblad än de andra underarterna, de på stjälkbladen är ofta mycket smala.