En tuvad upp till två dm hög ört med mycket typiska njurformade rosettblad med vågig kant och djupt inskuren bladbas. Stjälkblad saknas. Växten är kal, ljusgrön men ofta rödanlupen. Den smala blomställningen är ganska tät men fågrenad. Blommorna sitter på korta skaft och har till skillnad från syror i släktet Rumex fyra små hylleblad som är likstora. Frukten är en plattad nöt med en tydlig vingkant Precis som t.ex. ängssyra så smakar hela växten surt av oxalsyra.

Fjällsyra är vanlig i hela fjällkedjan och växer på olika typer av fuktig och gärna sur mark. Typiska ståndorter är snölegor, bäckstränder, fuktängar och källor. Den förekommer även sällsynt på liknande lokaler nedom fjällkedjan.

Förväxlingsrisk.
Blom- och fruktställningen liknar lappsyra (Rumex acetosa subsp. lapponicus) men fjällsyra ska med sin typiska bladform inte gå att sammanblanda med denna eller någon annan art.
Endast bladen påminner något om fjällviol (Viola alpina) men dess blad är rundat naggade och tydligt gleshåriga.