Perenn. 1–3 dm lång, halvliggande ört. Har en slank, kortkrypande jordstam som sänder upp skott med pardelade, typiska ärtväxtblad. 7–12 långa, rundspetsade småblad men inga klängen. Har stipler. Skaftade blomklasar med typiska ärtblommor (köl, segel och 2 vingar), som är blekvioletta och vita, eller (längst i norr) helt blåvioletta. Frukten är en rätt kort, hårig ärtbalja, med en stiftrest i änden.

Fjällvedel är vanlig i fjällen och lokalt längs fjällälvarna ner i skogslandet. Den förekommer även på riklokaler. Via aktiviteter i samband med utbyggnad av vattenkraft har den etablerat sig vid vägar, och är nu på stark frammarsch i en stor del av Norrland, men ej närmast kusten. Längs vägar ser man den som mörka, platta kuddar på kantgruset. Dessa kuddar kan stå mycket tätt längs vissa sträckor. 

Förväxlingsrisk:
I en större delen av utbredningen omisskännlig. På kalk i fjällen finns en liknande art, vippvedel (Astragalus norvegicus), som är kraftigare, har färre, rundare småblad, och en underlig, gråblå färg på blommorna.