skogsnoppa
Gnaphalium sylvaticum
Mer information om arten

Perenn, rosettbärande, 2–5 dm hög ört. Rosetterna får sidoskott. Både rosettblad och stjälkblad närmast linjära (saknar tänder), filthåriga under med en enda tydlig nerv, saknar tänder. Rak stängel som får korgar i bladvecken redan från mitten, eller ännu tidigare, och har många, smala blad. Stödbladen avtar i storlek högre upp, och korgarna är rätt jämnt spridda även i toppen. Korgar halvcentimeterlånga, smala, med bruna holkfjäll. Av blommorna syns mycket lite. Frukten har hårpensel med något smutsbrun färg.

Skogsnoppa är allmän i ängskanter, bryn, hagmarker etc, och ses ofta i gläntor i skog, längs skogsbilvägar, och i bryn i största allmänhet.

Förväxlingsrisk:
Rosetter av norsknoppa (G. norvegicum) (huvudsakligen Norrland) har mycket större, bredare blad med 3 tydliga nerver. Stängeln har rätt få blad, och stödbladen är breda och 3-nervade även rätt högt upp. Blomställningen är betydligt mer hopträngd, och omfattar högst en fjärdedel av stängelns längd.
Kattfot
(Antennaria dioica) har spatelformade blad i rosetter som hänger samman genom utlöpare. Korgarna sitter inte långs stängeln utan enbart i toppen, och holkfjällen är ej bruna.
Några andra kattfötter (Antennaria) i fjällen har bruna holkfjäll, men även de har enbart korgar i toppen, och utbredningen sammanfaller knappast med skogsnoppans.
Ullörter (Filago, Logfia) (södra och mellersta Sverige) är annueller som ej har bladrosett. De växer på öppen jord och har korgar i samlingar. Holkfjällen är ej bruna.