Ängskovall M. pratense och skogskovall M.  sylvaticum

Sommarannuella, halvparasitiska, kala, 1–4 dm höga örter. Upprät, rund stängel med korsvis motsatta grenar. Slanka, rätt mjuka blad som är bredast nära basen och smalar av gradvis till en utdragen, rundtrubbig spets. Några blommor från bladveck mitt på stängeln, men de flesta finns i toppen där ledstyckena är kortare, och i grenarnas spetsar. Stödbladen har kort skaft och kan ha rätt tvär bas med tandlika flikar. Foder med 4 tandlika flikar. Zygomorf, 0,5–2 cm lång, gul eller gulvit krona, med långt kronrör och käftlika läppar. Frukten är en grön, påslik kapsel som innehåller några stora, om myrpuppor starkt påminnande frön.

Dessa kovaller finns närmast överallt i skogsmark, hagmark, ängsmark, på hed, etc. De är normalt de enda annuellerna i trivial skogsmark. Myrorna sprider fröna i stort sett överallt, men skogskovall föredrar något skuggigare och rikare miljöer. Fröna gror egentligen på hösten, men sänder då endast ut en rot som finner en värdväxt. De långsmala hjärtbladen är raskt framme på senvåren, och ses då i enorma mängder i skogen.

Förväxlingsrisk:
I de flesta situationer omisskännliga.
Andra kovaller (Melampyrum), särskilt natt och dag (lundkovall, M. nemorosum) (huvudsakligen södra och östra Götaland och östra svealand) kan vara rätt lika innan de blommar, sedan upphör likheten.
Skallror (Rhinanthus) har blad med jämn, tät tandning.
Rödtoppar (Odontites) har låga, otydliga bladtänder.
Gentianor (Gentiana, Gentianella) har bladrosett (kan vara mycket liten).