Perenn, beståndsbildande, 5–12 dm hög, dioik ört (jordstam!). Rikligt förgrenade jordstammar i flera “våningar” i marken. Sänder upp skott, som när de kommer upp ur marken liknar bladrosetter, men snart sträcker ut sig till raka, till större delen ogrenade stänglar. Stänglarna kan stå tätt och bilda täta bestånd. Stängeln är rätt slank med täta, upphöjda strimmor och saknar helt taggbeväpning. Rikligt med strödda blad av mycket varierande utseende (se “variation”), men alltid med kilformad bas utan stjälkomfattning. Beväpningen varierar starkt, men “i botten” finns alltid små, tätt sittande, nållika taggar längs bladkanten, och (få eller många) kraftigare taggar (få på utbuktningar eller flikspetsar. Upptill med grenig blomställning som har uppåtriktade grenar och bär många, rätt små korgar med rosa blommor. Hanväxten har mer rundade korgar med rödare blommor, honväxten har mer cylindriska korgar med mer violetta blommor. Frukten är en liten nöt med yviga fjäderpenslar.
Åkertistel är allmän i jordbrukslandskapet, och kan vara ett besvärligt ogräs i åkrar. Även öppen gräsmark, vägkanter, skräpmark i allmänhet och stränder.
Förväxlingsrisk:
Är man bara medveten om variationen känns åkertistel lätt igen på att den växer i bestånd och ej har rosett, att stjälkarna är obeväpnade, och att bladen ej är stjälkomfattande.
Variation
Varierar enormt mycket, särskilt i hårighet och bladform. Stängeln är oftast kal, men kan vara filthårig. Bladen kan vara mjuka eller hårda, vara i stort sett kala, men även ha tät, filtig behåring under. De kan vara närmast hela, ha jämna, ekbladslika bukter, eller vara kraftigt och oregelbundet inskurna, närmast flikade. Beväpningen kan vara svag, nästan enbart som en styv, bortlik behåring i kanten, eller extremt taggig, med kraftiga taggar särskilt i flikspetsar, någon gång även på själva bladytan. Flera raser har urskilts, men det taxonomiska värdet är osäkert. De mest flikiga, och taggbeväpnade formerna förekommer särskilt i kusttrakter, såsom på stenig havsstrand och i hamnar.