En lummer med ofta flera meter långa krypskott (revor) och knippen med gaffelgrenade, plastartade grenar. Bladen är fjällika och sitter i 4 rader. Sporaxen sitter parvis på ett gemensamt, långt skaft. Plattlummer bildar kolonier med spretiga “solfjädrar” av grenar. Den kan ibland täcka stora ytor.
Förväxlingsrisk:
Fjällummer (Lycopodium alpinum) (huvudsakligen fjälltrakter) har också fjällika blad, men har oskaftade sporax som ej sitter ej parvis. Färgen är typisk: matt, gråaktigt blågrön.
Mattlummer (Lycopdium clavatum), har också parvisa sporax på långa skaft, men har långsmala, något framåtriktade blad med lång, mjuk hårudd.
Variation
Tre underarter. Överlägset vanligast är den vida utbredda subsp. complanatum, den egentliga plattlummern, som har friskt gröna, platta grenar. Grenarna förgrenar sig i ganska vid vinkel, så grenknippena blir inte så täta. I allra nordligaste Sverige förekommer den dåligt kända subsp. montellii, vars grenar är kortare och smalare. Förgreningsvinkeln är spetsigare, så knippena blir tätare. I sydvästra Sverige förekommer den sällsynta subsp. chamaecyparissus, ibland ansedd som en egen art (cypresslummer L. tristachyum). Den har blågrön färg och grenarna är ej plattade. Grenvinkeln är mycket spetsig, varför knippena blir täta.