Perenn, beståndsbildande graminid (jordstam). Ett karaktäristiskt, 3–6 dm högt gräs. Strån och bladskott kommer från tunna, bågböjda, lågbladsklädda, sammanlänkade utlöpare som får sidoskott i spetsig vinkel. Bladskotten lutar över och bär 3–4 långspetsade, platta blad som sitter rätt tätt och hålls snett framåtriktade i spetsig vikel. Intrycket blir en något solfjäderlik, nästan horisontellt hållen blad- samling. Bladen är blanka under men matta ovanpå. Strået, som bär några korta blad, är först upprätt, men lutar snart över och blir slakt och bågböjt (“metspö”). Det avslutas med en 3–10 cm lång rad av av stora, brunbrokiga, runda, rätt platta småax som hänger nedåt på tunna, korta skaft. Småaxen har 2–3 blommor utan utstickande borst. Skärmjällen är bruna, blomfjällen ljusa med kraftiga nerver.

Bergslok är vanlig på frisk mark, mest i skog, men ej på de magraste markerna. Ofta en dominant graminid i lundartade och rikare miljöer. Har, på grund av det bågböjda strået med nedåthängande småax och de framåtriktade bladen, kallats “gräsens svar på liljekonvalj”. De växer också ofta tillsammans.

Förväxlingsrisk:
I blom omisskännlig. Även karaktäristisk i vegetativt tillstånd.