Krypande, bladfällande ris med tunglika, tandade, spetsiga blad med tydlig, rikt förgrenad nervatur. Bladen är bredast rätt nära spetsen och är oftast något vikta på längden. Grenar typiska: levande “bladrosett” i spetsen, tätt följd av döda, papperslikt rasslande blad från fjolåret, därefter en sträcka med grånade bladskaftsstumpar, och, längst bak, slät, rödbrun, mjölonlikt flagnande bark. På hösten blir bladen knallröda. I skottopparna en liten klase med vita, urnformade blommor. Frukten är ett till slut svart bär med 5 rätt stora, hårda frön.

Ripbär är allmän i fjällen, mest typisk på torr videxponerad hed, men även i hedskog. Utpostlokaler på många toppkala berg i skogslandet.

Förväxlingsrisk:
Närmast omisskännlig. De flesta andra ris utom blåbär och odon har läderartade blad (blåbär och odon liknar ej ripbär).
Glansvide (Salix myrsinites) (huvudsakligen fjälltrakter) har också torrt rasslande fjolårsblad, men är oftast mer upprätt, och de friska bladen är fastare och glänsande.