Flerårig ört med upprätt glest hårig stjälk. Jordstam finns men utlöpare saknas. Basalbladen är gleshåriga och 3–5-taligt handflikiga med på nytt flikiga, oskaftade småflikar. Stjälkbladen är ganska små och djupt treflikiga. Blomskaften är släta och blommorna har mot hyllet tilltryckta, kupade, håriga och gulaktiga foderblad. Frukten är en kal nöt med ett kort rakt stift.

Smörblomma är en mycket vanlig art som växer på frisk till fuktig, näringsrik gräsmark. Den går att hitta i många kulturmiljöer såsom betesmarker, vallar, parker, diken och vägkanter men finns också på fjällhedar och i glesa skogsmark.

Förväxlingsrisk:
Majsmörblommor (R. auricomus coll.) är en variationsrik grupp småarter som har till basen flikade stjälkblad med fem eller fler flikar vilka nästan bildar en krans kring stjälken. Basalbladen är runda till njurformade och hos många former endast något flikade. Frukterna är dessutom ofta håriga.
Backsmörblomma (R. polyanthemos) har mycket fint flikade basalblad och stjälk och foder har mycket långa, utstående vita hår. Blomskaftet är något fårat.
Revsmörblomma (R. repens), knölsmörblomma (R. bulbosus) och sydsmörblomma (R. sardous) har alla basalblad med en tydligt skaftad mittflik.
Fjällsmörblomma (R. nivalis) kan vara lik den i fjällen förekommande underarten av smörblomma, liten smörblomma (subsp. pumilus). Fjällsmörblomma har dock en lång brun slida vid basen, basalblad med hjärtformig bas samt ett foder med bruna borsthår.