ängsskära
Serratula tinctoria
Ursprunglig, växer i fuktig till frisk naturlig gräsmark i extensivt betade betesmarker och i ängsrester i skogsbryn och kärrkanter. Slåttergynnad, missgynnas av hårt bete, tål måttlig ohävd men inte igenväxning med buskar och träd. Östsvensk art som på västkusten finns i Halland och vid Nordre älv i Bohuslän. Mycket sällsynt. Alla nuvarande förekomster är koncentrerade till ett litet område på södra Falbygden. Hotas av igenväxning och av överföring av tidigare extensivt betade marker till permanent bete. 10 lokaler i 2 rutor.
Första fynd
Äldre uppgifter från 1700-talet är kanske något opålitliga som Bjerkanders uppgift från Sidön (utanför Karlsborg) 1774, trolig verkar Gyllenhaal 1806: Falköping, Viken. Äldsta belägg: (Falköping) Yllestad ost om landsvägen N om Gunnebo 1926 G.A. Westfeldt (UPS).
Lokaler
Falköping Yllestad betesmark SO Holmahagen 64374 13770 (Leif Andersson 1990); betesmark 500 m NNV Svenshult 64382 13781 (Leif Andersson 1990); betesmark 350 m S Gärdstorp 64396 13761 (Leif Andersson & A. Bertilsson 1990); betesmark 200 m N Trälshed 64395 13794 (Leif Andersson 1990); granplanterad f.d. betesmark 400 m SV Ännagården 64396 13789 (A. Bertilsson 1989); betesmark 100 m V Ledsgården 64401 13763 (Leif Andersson 1990); betesmark 500 m VNV Ännagården 64402 13785 (P-A. Arulf m.fl. 1993); betesmark 700 m NV Ammagården 64407 13762 (Leif Andersson 1990); Näs hage ca 500 m NO Hallagården 64408 13780 (A. Bertilsson & R. Carlsson 1989); betad skog 800 m S Nedre Spakagården 64407 13781 (L. Sundh 1988).
Äldre belägg finns enbart från ej aktuella lokaler, förutom äldsta ovan: (Göteborg) Göteborg Landalabergen, i ljunghed 1931 C. Blom (GB, LD, S, UPS); (Falköping) Vartofta-Åsaka Björstorp, Kungsåsen, dess tallplanterade del 1949 L. Fridén (LD), ett belägg från Näs 1957 R. von Bothmer (LD) kan vara från samma område, senast sedd här på 1960-talet A. Bertilsson; Österäng, Inula salicina-äng med Succisa 1947 N. Albertson (UPS). I litteratur finns trovärdiga uppgifter från försvunna lokaler i (Ulricehamn) Dalum (Rudberg 1902) och (Falköping) Åsle Kleven (Rudberg 1902). Rudberg anger också Grevbäck Vättern vilket kan syfta på uppgiften hos Bjerkander från Sidön.
Äldre belägg finns enbart från ej aktuella lokaler, förutom äldsta ovan: (Göteborg) Göteborg Landalabergen, i ljunghed 1931 C. Blom (GB, LD, S, UPS); (Falköping) Vartofta-Åsaka Björstorp, Kungsåsen, dess tallplanterade del 1949 L. Fridén (LD), ett belägg från Näs 1957 R. von Bothmer (LD) kan vara från samma område, senast sedd här på 1960-talet A. Bertilsson; Österäng, Inula salicina-äng med Succisa 1947 N. Albertson (UPS). I litteratur finns trovärdiga uppgifter från försvunna lokaler i (Ulricehamn) Dalum (Rudberg 1902) och (Falköping) Åsle Kleven (Rudberg 1902). Rudberg anger också Grevbäck Vättern vilket kan syfta på uppgiften hos Bjerkander från Sidön.