Ursprunglig på sandiga havsstränder och på sandiga stränder vid Vättern, i senare tid även etablerad längs större vägar och vid järnvägar, där den gynnas av kvävepåverkan och svag konkurrens.
Expansionen började i stor skala under 1940- och 1950 talen. Vanlig som ursprunglig i Göteborgs skärgård, mindre vanlig vid Vättern, saknas vid Vänern. Som vägkantsväxt vanlig längs riksväg 40, mindre vanlig eller sällsynt i övrigt. 188 lokaler i 94 rutor (11 %).