trollsmultron
Drymocallis rupestris
Ursprunglig, växer i torr, naturlig gräsmark bland buskar och stenar på åsar och sydvända sluttningar i måttligt betade betesmarker, på åkerholmar, ogödslade åkerrenar samt på sydvända hyllor och skrevor i grönstensberg. Kalkgynnad, ljuskrävande, missgynnas av hårt bete. Tål viss ohävd men inte beskuggande igenväxning. Minskande på grund av bortodling och gödsling av åkerholmar och renar. Ganska stabil på de få bergsförekomsterna. Rödlistad art (NT missgynnad). Vanlig i Ätradalen och på södra Falbygden, mindre vanlig på norra Falbygden, sällsynt i övrigt. 242 lokaler i 81 rutor (10 %).
Första fynd
Linnaeus 1747: ”Lusthusbacken, som låg emellan Höjentorp och Varnhems kloster. Potentilla foliis pinnatis... är en ört, som aldrig tillförne blivit sedd inom Sveriges Rike, och fanns här kring Lusthusbacken, men sedermera på Billingen, Mösseberg, Ålleberg och vid Göteborg.” Bromelius (1694) anger dock från Göteborg, Femfingersört med Smultrone Blad och Blomma.
Lokaler
Äldre uppgifter finns från cirka 145 lokaler.