loppstarr
Carex pulicaris
Ursprunglig, växer i små tuvor på fuktig naturlig gräsmark i betesmarker och slåtterängsrester, även i ohävdade rikkärr, i kalkfuktängar och öppna ängsrester samt på källpåverkad mark. Kalkgynnad och mycket hävdgynnad, indikerar ofta lång kontinuitet av slåtter eller bete. Kraftigt minskande på grund av igenväxning och kvävegödsling. Numera ganska vanlig endast på Falbygden och söder därom, ganska sällsynt för övrigt. Tidigare mer vitt spridd i södra delen av landskapet. 271 lokaler i 162 rutor (20 %).
Första fynd
Gyllenhaal 1771: (Skara) Varnhem Ulunda kalvhage.