jordklöver
Trifolium campestre
Ursprunglig, växer på torr, naturlig gräsmark i måttligt hävdade betesmarker, på gräsmarksrester i bergbranter, på åkerholmar, på åkerrenar och på vägkanter samt på bangårdar och i grustag. Något kalkgynnad och gynnas av lång vegetationsperiod. Vanlig till mindre vanlig i Göteborgstrakten, nära Vänern och kring Billingen, mindre vanlig till sällsynt på andra håll. 296 lokaler i 160 rutor (19 %).
Första fynd
Linnaeus 1747: Billingen Bergs socken. ”Trifolium lupulinum (Flor. 618) växte i ängarna med en rot, som står år från år, varmed det är åtskilt från...” Linnés beskrivningar av gullklöver och jordklöver är svårtydda och man vet inte riktigt vilken han menar. På Hunneberg sågs också en av dessa av Linnaeus som ”Trifolium lupulinum erectum (Flor. 617).” Äldsta belägg: (Lidköping) Mellby Katrineberg, på gärdesbackar 1820–40 L.R.N. Dalman (UPS)