buskviol
Viola hirta
Ursprunglig, växer på torr, naturlig gräsmark, tillhör igenväxningsfasen av den örtrika torrängen, finns bland buskar på åsar och kullar i naturbetesmarker samt på ogödslade åkerrenar och åkerholmar. Förekommer även i gräsmark på alvar och i skrevor i grönstensbranter. Kalkgynnad, missgynnas av bete, men är ganska ljuskrävande och tål inte total igenväxning. Minskande på grund av kvävegödsling, försurning och igenväxning. Vanlig på Falbygden och Kinnekulle, sällsynt för övrigt. 366 lokaler i 86 rutor (10 %).
Första fynd
Linnaeus 1747: Mösseberg. ”Vallens örter, eller den konvexitet, som låg nedanför kullen hade följande växter... Viola hirsuta 718.”
Lokaler
Äldre uppgifter finns från cirka 50 lokaler.