humle
Humulus lupulus
Inhemsk där han- och honexemplar förekommer tillsammans i ”vild terräng” t.ex. i bäckraviner, bergbranter, gråalskogar, alkärr och strandsnår med mullrik mark. Humle har tidigt också odlats som nyttoväxt (mest eller kanske enbart honväxten) och arten är ganska vanlig som kvarstående på torpgrunder och ödetomter. 393 lokaler i 293 rutor (35 %). Hanexemplar är troligen sällsynta, men endast få inventerare har sökt efter dessa. Funna på 9 lokaler i 9 rutor.
Första fynd
Bromelius 1694: Göteborg. Will Humble, Skogs Humble hon kallad.
Lokaler
Göteborg Lundby södra delen av Rya skog 64032 12662 (E. Ljungstrand m.fl. 1998);
Ale Skepplanda älvstrand NV Haj 64378 12832 (B. Gustafsson 1994); ödetomt 600 m VNV Mickelsdamm 64377 12905 (B. Gustafsson 1995);
Lilla Edet Tunge bäckravin 400 m VNV Näset 64479 12845 (B. Gustafsson 1995); Åsbräcka rasbrant 300 m NNO Småkulla 64569 12840 (B. Gustafsson 1993);
Alingsås Hemsjö vid Färgenäs 64206 13052 (B. Gustafsson m.fl. 1993); Stora Mellby Berg 400 m NO Kärrsängen 64535 13073 (B. Gustafsson 1993);
Trollhättan Fors rasbrant 300 m O Sörby 64585 12890 (B. Gustafsson 1993);
Skövde Öm gråalskog vid Ömsån, 500 m SV Skogshagen 64724 13887 (A. Bertilsson 1992).
Ej aktuella lokaler med hanhumle:
(Göteborg) Göteborg Stora Torp 1900 A. Nymansson (GB); Angered mellan Agnesberg och Gårdstena 1934 N. Alroth (GB);
(Mölndal) Mölndal Lackarebäck 1897 A. Fries (S);
(Partille) Partille Jonsered 1906 K. Lindberg (S);
(Ulricehamn) Marbäck 1947 Ö. Nilsson (LD);
(Alingsås) Långared bäckdalsida vid Attholmen 1941 T.E. Hasselrot (S);
(Falköping) Friggeråker badhusparken i branten 1921 G. Degelius (GB), vild humle i Mössebergsbranten nämndes redan av Linnaeus 1747; Åsle Fårdalaberg 1840 M.A. Lindblad (S);
(Skövde) Skövde ovan Hafstena 1913 A. Hülphers (S); Våmb i skog ovan Våmb 1913 A. Hülphers (GB, S);
(Mariestad) Torsö vid vägen mellan Bölsta och Fåglöbro 1885 B. Sylvén (LD).
Ale Skepplanda älvstrand NV Haj 64378 12832 (B. Gustafsson 1994); ödetomt 600 m VNV Mickelsdamm 64377 12905 (B. Gustafsson 1995);
Lilla Edet Tunge bäckravin 400 m VNV Näset 64479 12845 (B. Gustafsson 1995); Åsbräcka rasbrant 300 m NNO Småkulla 64569 12840 (B. Gustafsson 1993);
Alingsås Hemsjö vid Färgenäs 64206 13052 (B. Gustafsson m.fl. 1993); Stora Mellby Berg 400 m NO Kärrsängen 64535 13073 (B. Gustafsson 1993);
Trollhättan Fors rasbrant 300 m O Sörby 64585 12890 (B. Gustafsson 1993);
Skövde Öm gråalskog vid Ömsån, 500 m SV Skogshagen 64724 13887 (A. Bertilsson 1992).
Ej aktuella lokaler med hanhumle:
(Göteborg) Göteborg Stora Torp 1900 A. Nymansson (GB); Angered mellan Agnesberg och Gårdstena 1934 N. Alroth (GB);
(Mölndal) Mölndal Lackarebäck 1897 A. Fries (S);
(Partille) Partille Jonsered 1906 K. Lindberg (S);
(Ulricehamn) Marbäck 1947 Ö. Nilsson (LD);
(Alingsås) Långared bäckdalsida vid Attholmen 1941 T.E. Hasselrot (S);
(Falköping) Friggeråker badhusparken i branten 1921 G. Degelius (GB), vild humle i Mössebergsbranten nämndes redan av Linnaeus 1747; Åsle Fårdalaberg 1840 M.A. Lindblad (S);
(Skövde) Skövde ovan Hafstena 1913 A. Hülphers (S); Våmb i skog ovan Våmb 1913 A. Hülphers (GB, S);
(Mariestad) Torsö vid vägen mellan Bölsta och Fåglöbro 1885 B. Sylvén (LD).