Ursprunglig, växer på torr, naturlig gräsmark på åssluttningar, på åkerholmar, på ogödslade åkerrenar och i andra gräsmarksrester. Kalkgynnad, missgynnas kraftigt av bete och slåtter, ljuskrävande, men klarar måttlig ohävd. Kalm, Linné m.fl. rekommenderade den som foderväxt men den verkar knappast spridd med odling. Hotas av igenväxning med buskar och träd och av hårt bete. Vanlig på södra och norra Falbygden, sällsynt i övrigt. 116 lokaler i 52 rutor (6 %).