drakblomma
Dracocephalum ruyschiana
Mer information om arten
Ursprunglig, växer på torr, naturlig gräsmark på åkerholmar, åsar och breda åkerrenar samt vid buskar i betesmark. Missgynnas av bete och finns nästan alltid på marker som ligger eller låg i samma gärde som åker och som slagits eller betas med sent betespåsläpp bara under vissa år. På Kinnekulle finns en lokal som består av en f.d. svagt hävdad betesmark i kanten av alvar. Den kan likna de växtplatser som dominerar i Norge och även i Östergötland, på Öland och på Gotland, där drakblomman växer på berg med tunt jordtäcke. Ljuskrävande och kalkgynnad, tål måttlig ohävd men inte igenväxning med buskar och träd. Hotas också av kvävepåverkan. Överföring av åkerholmar och åsar till permanenta betesmarker är också ett hot mot drakblomman och dess följeväxter. Nationellt hotad art (VU sårbar). Minskningen under 1900-talet har nu förhoppningsvis hejdats och flera lokaler övervakas av floraväktare eller ligger i naturreservat. Huvuddelen av landets lokaler finns i landskapet. Sällsynt i Ätradalen, på Falbygden och med en utpostlokal på Kinnekulle. 58 lokaler i 21 rutor (3 %).

Första fynd

Linné 1755: ”i Västergötland på Ålleberg, Boström, vid Alingsås, Leche.” Äldsta belägg: (Falköping) Karleby Ållebergs ände 1814 Wahlenberg (UPS).

Lokaler

Äldre uppgifter finns från cirka 45 lokaler.
Ej återfunna, identifierbara lokaler är: (Ulricehamn) Liared 1890 Y. Thörn (GB, S, UPS); Varnum vid Viskan S om Tångebol Bossgården 1926 G.A. Westfeldt (GB); TimmeleÄlgåsen 1919 V. Kållberg (GB); Hällstad mellan Pjukarp och Elmestad 1926 G.A. Westfeldt (GB), möjligen samma lokal: Älmestad, NO om gamla telestationen vid Mönevägen, stenrös i äng 1940 T.E. Hasselrot (S); Dalum N om Vångs by G.A. Westfeldt (Westfeldt 1954); röse 300 m V om Ögården G.A. Westfeldt (Westfeldt 1954); Kölaby 3 lokaler: V om Danstorp, Gärdet och Ryninga G.A. Westfeldt (Westfeldt 1954); (Falköping) Norra Åsarp Brunnsgården och Skägga G.A. Westfeldt (Westfeldt 1954); Smula 3 lokaler: vid bron över Skråern, Stommen och Kolbrandstorp G.A. Westfeldt (Westfeldt 1954); Göteve Elin Brogården 1893 C. Stenholm (GB); Slöta Varkullen 1841 N.J. Wetterqvist (LD); Karleby Ållebergs ände 1814 Wahlenberg (UPS), 1833 Lagergren (GB); Falköpings stad S om Hulesjön (Rudberg 1902); Gökhem Skårs lider 1841 N.J. Wetterqvist (LD); Vilske-Kleva Kleva hed 1854 E. Linnarsson (S), 1856 N. & G. Linnarsson (UPS), 1868 A.E. Stenholm (LD); Stenstorp 1902 B. Lagervall (S), 1906 M. Eriksson (GB), kanske avses Stenåsen i Dala; Borgunda Borgundaberget, från västra sidan 1875 J.E. Zetterstedt (UPS), 1910 C.M. Rydén (S); (Tidaholm) Hångsdala Hasslekärr 1874 N. Ringertz (S), 1880 J.R. Jungner (LD).
Något tvivelaktiga uppgifter, vilka återfinns som två prickar i Hulténs Atlas (Hultén 1971), är Alingsås (se primäruppgiften ovan) och Skallsjö (Nääs) i Rudberg 1902, åtminstone den senare uppgiften kommer troligen från odling (Oskarshöjd).