lundskafting
Brachypodium sylvaticum
Ursprunglig, växer på torr till frisk, ganska öppen mark i ädellövskogar och blandskogar i bergbranter och raviner. Något kalkgynnad, finns mestadels på grönsten. Sällsynt. 20 lokaler i 10 rutor.
Första fynd
Äldsta belägg: Kinnekulle St. Brattfors 1850 J.E. Zetterstedt (UPS).
Lokaler
Mark Sätila lövskog 700 m NO Rådal 63770 12934 (J. Kuylenstierna 1996); lövskogsbrant O Tostekulla 63789 12927 (J. Kuylenstierna 1996), belagd härifrån 1950 G.A. Westfeldt (GB); lövskog 700 m NO Årenäs 63799 12941 (J. Kuylenstierna 1996), lokalen belagd 1971 G.A. Westfeldt (GB); skogsbrant 300 m SSV Ramhulta 63803 12944 (J. Kuylenstierna 1996); Ale Skepplanda rasbrant V ån vid Rapenskår 64388 12892 (J. Eriksson 1991), från samma lokal belagd: Rapenskår 1935 J.A.O. Skårman (S, UPS); Alingsås Östad lövskog vid Ekedalen 64320 12897 (S. Liljebjörn 1988); Långared lövskog 200 m NO Björsbo 64421 13025 (A. Bohlin 1992), lokalen belagd 1957 T.E. Hasselrot (S); lövskog 200 m N Säckegärde 64425 13026 (A. Bohlin 1992), belagd härifrån 1952 B. Hasselrot (LD), T.E. Hasselrot (S); Trollhättan Norra Björke lövskogsbrant 1 km V Håsten 64682 13051 (A. Bohlin m.fl. 1985); lövskog 300 m NNV Håsten 64686 13060 (A. Bohlin m.fl. 1985); lövskog 300 m SV Högsäter 64691 13068 (A. Bohlin 1985); lövskog 400 m NV Högarna 64693 13072 (A. Bohlin 1985); Skövde Ryd lövskog 300 m SSV Lunnahult 64811 13853 (L. Sundh 1998); Säter vid bäck 800 m S Stångesäter 64836 13854 (M. Bergman & O. Janson 2000); lövskog 500 m SO Stångesäter 64838 13856 (A. Bertilsson 1998); bergbrant 300 m O Jutaberget 64847 13845 (R-G. Carlsson & K-A. Johansson 1998) Götene Västerplana strandskog N Pusabäckens utlopp 64968 13557 (S. Bergh 1990); Medelplana skog 700 m SV Hjälmsäters hpl 64976 13559 (S. Bergh m.fl. 1989); strandskog 600 m SV Hjälmsäters hpl 64978 13559 (S. Bergh 1990); Karlsborg Undenäs bäckravin 400 m O Klampabron 65005 14245 (I-M. Abrahamsson m.fl. 1994), troligen samma som: Bölet 1913 J.A.O. Skårman (GB, S).
Ej aktuella lokaler med äldre belägg finns, förutom primärlokalen ovan, vid: (Göteborg) Göteborg Ringön, in ruderatis, sydlig form C. Blom (GB, S); Angered lund mellan Agnesberg och Gårdstena 1928 H. Fries (GB, LD, S), 1934 N. Alroth (GB); (Alingsås) Långared Tegelberga, lövskog vid basen av bergsbrant 1953 T.E. Hasselrot (S); (Trollhättan) Trollhättan S om hängbron A. Berggren (Hasselrot 1967); Väne-Åsaka Börsle 1894 A.S. Trolander (LD, S); (Vänersborg) Västra Tunhem Fristorp 1921 J. Sjögren (GB, LD); (Götene) Husaby i buskskogen nedanför rödstenskleven omkr. 800 m N om Blomberg 1917 H.E. Johansson (S); Medelplana Hällekis munkäng 1920 G. Degelius (GB), 1930 J.A.O. Skårman (S, UPS).
[Av Skårman uppgiven från flera lokaler på Gisse-, Planta-, Gerums- och Varvsbergen och alltid steril (Skårman 1933). Uppgifterna rättades av Skårman (1935) till backskafting, men de ursprungliga misstagen står kvar i Hasselrot (1967). Säkerligen fel eller från odlade exemplar är uppgiften från Vilske-Kleva (N. Lahrin enligt Hasselrot 1967) liksom Svenljunga Svenljunga kvarn (Rudberg 1902).]
Ej aktuella lokaler med äldre belägg finns, förutom primärlokalen ovan, vid: (Göteborg) Göteborg Ringön, in ruderatis, sydlig form C. Blom (GB, S); Angered lund mellan Agnesberg och Gårdstena 1928 H. Fries (GB, LD, S), 1934 N. Alroth (GB); (Alingsås) Långared Tegelberga, lövskog vid basen av bergsbrant 1953 T.E. Hasselrot (S); (Trollhättan) Trollhättan S om hängbron A. Berggren (Hasselrot 1967); Väne-Åsaka Börsle 1894 A.S. Trolander (LD, S); (Vänersborg) Västra Tunhem Fristorp 1921 J. Sjögren (GB, LD); (Götene) Husaby i buskskogen nedanför rödstenskleven omkr. 800 m N om Blomberg 1917 H.E. Johansson (S); Medelplana Hällekis munkäng 1920 G. Degelius (GB), 1930 J.A.O. Skårman (S, UPS).
[Av Skårman uppgiven från flera lokaler på Gisse-, Planta-, Gerums- och Varvsbergen och alltid steril (Skårman 1933). Uppgifterna rättades av Skårman (1935) till backskafting, men de ursprungliga misstagen står kvar i Hasselrot (1967). Säkerligen fel eller från odlade exemplar är uppgiften från Vilske-Kleva (N. Lahrin enligt Hasselrot 1967) liksom Svenljunga Svenljunga kvarn (Rudberg 1902).]