bergmynta
Clinopodium vulgare
Ursprunglig, växer på frisk till torr mark i gles löv- och barrskog vid bergrötter, i blockmark samt i igenväxande hagar och skogsbryn. Något kalkgynnad; förekommer på grönstensberg eller där marken är något kalkpåverkad. Ganska vanlig på östra Falbygden och i södra Tiveden, mindre vanlig till sällsynt i övrigt. 321 lokaler i 170 rutor (20 %).
Första fynd
Bromelius 1694: Göteborg. Wirfweldosta, Stenpoleya. Äldsta belägg: Kinnekulle 1810–20 L.R.N. Dalman (UPS).
Lokaler
Äldre uppgifter finns från cirka 60 lokaler.