dvärgbjörk
Betula nana
Ursprunglig, växer på mossar, i mosslaggar och fattigkärr. Dvärgbjörken bildar låga snår, ofta tillsammans med skvattram, odon och andra ris. Sällsynt på höglandet i södra Älvsborg, på Hökensås och i Tiveden. Mycket sällsynt utanför dessa trakter. 55 lokaler i 28 rutor (3 %).
Första fynd
Bromelius 1694: Göteborg, Fredagsbiörck, Dwärgsbiörck. Äldsta belägg: (Vara) Stora mossen mellan Algutstorps gästgiveri och Stora Vånga gästgiveri 1815 Wijkström (UPS).
Lokaler
Äldre uppgifter finns från nedanstående identifierbara utpostlokaler:
(Mölndal) Mölndal Lackarebäcks mosse (Wahlberg 1820) bortodlad redan 1839 enligt Areschoug. Belägget från Lackarebäck, Stensjön 1909 E. Hjertman (GB), kommer troligen från någon annan lokal (Fries 1971);
(Vara) Edsvära mosse strax V om Ullstorp 1941 N. Albertson (UPS). Detta är det senaste av många belägg från detta område. Se även det äldsta belägget ovan, som är taget i denna trakt;
(Hjo) Mofalla (Rudberg 1902);
(Vänersborg Västra Tunhem) Hunneberg, Jonstorp J. Sjögren 1930-talet (Halle- och Hunnebergs Flora 1989);
(Göteborg) Styrsö Vargö 1916 H.C. Kindberg (GB), odlad sedan 1905 (Fries 1971);
(Vårgårda) Algutstorp hos Rudberg (1902) avser troligen inte socknen utan äldsta uppgiften ovan.
(Mölndal) Mölndal Lackarebäcks mosse (Wahlberg 1820) bortodlad redan 1839 enligt Areschoug. Belägget från Lackarebäck, Stensjön 1909 E. Hjertman (GB), kommer troligen från någon annan lokal (Fries 1971);
(Vara) Edsvära mosse strax V om Ullstorp 1941 N. Albertson (UPS). Detta är det senaste av många belägg från detta område. Se även det äldsta belägget ovan, som är taget i denna trakt;
(Hjo) Mofalla (Rudberg 1902);
(Vänersborg Västra Tunhem) Hunneberg, Jonstorp J. Sjögren 1930-talet (Halle- och Hunnebergs Flora 1989);
(Göteborg) Styrsö Vargö 1916 H.C. Kindberg (GB), odlad sedan 1905 (Fries 1971);
(Vårgårda) Algutstorp hos Rudberg (1902) avser troligen inte socknen utan äldsta uppgiften ovan.