Inhemsk, växer i torr, naturlig gräsmark på betesmarker, åkerholmar och backar i övergivna betesmarker. Betesgynnad, är giftig för kreatur. Klarar viss ohävd, men är ljuskrävande. Minskande på grund av igenväxning av betesmarker. Vanlig på Falbygden i vid mening och i södra Ätradalen, mindre vanlig till sällsynt på andra håll. 980 lokaler i 299 rutor (36 %).