Ursprunglig, växer på frisk till fuktig mark i lövskogar, hässlen, igenväxande hagar och i rikare halvöppna barrskogar samt i bryn och längs markvägar. Mer näringskrävande än ängskovallen och saknas i de magraste markerna samt på den mest uppodlade slätten. Vanlig i större delen av landskapet, traktvis mycket vanlig. 679 rutor (82 %).