Troligen ganska gammal inkomling, växer på blöt till frisk, gärna lerig mark i diken, på stränder med källutflöden, vid dammar, i kärr, nedan gödselstäder och i igenväxande fuktängar. Kvävegynnad, något kalkgynnad och konkurrensstark, men missgynnas av bete. Är under spridning och är i viss mån mätare på kvävepåverkan i fuktängar. Den utgör ett hot mot den naturliga, lågväxta fuktängsfloran. Vanlig i Göteborgstrakten och på Falbygden, ännu sällsynt för övrigt. 328 lokaler i 145 rutor (17 %).