hässleklocka
Campanula latifolia
Ursprunglig på fuktig till frisk, mullrik mark i örtrika lövskogar nedan bergbranter, i ådalar, i bäckraviner och i sluttningar med rörligt grundvatten. Odlas ibland, ofta i en vitblommig form, och förvildas någon gång i tomtnära dikeskanter och bryn. Hässleklockan är kalkgynnad och finns ofta vid grönstensbranter, hotas av avverkningar och av den nu onormalt täta stammen av älg och rådjur; dessa djur är mycket förtjusta i hässleklockan. Ganska vanlig i lövskogarna på platåbergens branter, sällsynt i övrigt. Kartan inkluderar odlade och kvarstående förekomster. 328 lokaler i 190 rutor (23 %).
Första fynd
Linnaeus 1747: Kinnekulle. Hällekis. ..”roten av klevan... Campanula maxima (Flor. 180), som på få ställen i Sverige finns, växte här tillräckeligt.”