ängsögontröst
Euphrasia officinalis subsp. monticola
Ursprunglig, växte på frisk till fuktig, naturlig gräsmark på slåtterängar. Underarten var anpassad till slåtter och blommade redan i juni (Karlsson 1982). Även tidigare mycket sällsynt och nu rödlistad (RE försvunnen). Den finns närmast kvar i centrala Europas berg.
Lokaler
Äldre uppgifter: (Göteborg) Styrsö Brännö 1904–11 (Lange 1912), 1921 G. Degelius (UPS), 1923 T. Lange (GB); (Ulricehamn) Ulricehamn Brunn, Hede 1925 G.A. Westfeldt (UPS); Brunn, Kälkared 1923, 1939 G.A. Westfeldt (GB, LD, S, UPS), den senast sedda lokalen i Sverige. Växte troligen i ”löväng belägen på en sydsluttning c:a 400 m öster om Kälkareds gård” (Westfeldt 1943); (Mullsjö) Nykyrka Mullsjö 1900 O. Nordstedt (LD), örtrik äng nära Mullsjö 1902 T. Gustafsson (GB, LD, S, UPS), Mullsjö 1907 A. Jyllman (Jönköpings Länsmuseum) det. T. Karlsson. Man kan gissa att ängsögontrösten fanns i sydsluttningen av ”Gunnarsbo ängar” där huvuddelen av samhället nu är beläget och där ängsrester finns kvar på några stora tomter.
Uppgiften om Mösseberg L. Dotorp A. Hilleström (Hasselrot 1967) är fel. Se nedanstående underart.
Uppgiften om Mösseberg L. Dotorp A. Hilleström (Hasselrot 1967) är fel. Se nedanstående underart.