Ursprunglig. Mager hällmark eller sand i gles skog, hällmarkshedar. Växer på torr eller frisk mark, aldrig fuktigt som sydkråkbär; blommar tidigare än denna. Vanlig i norra Sverige, sällsynt närmast i Bohuslän. Eftersökt i stora delar av Västergötland, men funnen endast intill Vänern (Janson 1989). Sällsynt, men vanlig i den yttersta skärgården, t.ex. i Djuröarkipelagen, där den är mycket vanligare än sydkråkbär. 66 lokaler i 17 rutor (2 %).