Ursprunglig, växer på frisk till torr naturlig gräsmark i ogödslade betesmarker, i ängs- och hedfragment i skogsbryn och på övergivna betesmarker samt i gläntor i tidigare betade skogar. Hävdgynnad men tål inte gödsling, kan hålla sig kvar så länge det förblir tillräckligt ljust. Kalkskyende och trivs bäst i hedartad vegetation. Minskande; skogslokalerna försvinner i rask takt. Fortfarande vanlig i större delen av landskapet, saknas i många rutor på lerslätterna vid Vänern och längs Göta älv, mindre vanlig i kalktrakterna, men någon utmagrad betesmark finns även där i de flesta rutor. 2320 lokaler i 595 rutor (72 %).