vattenaloe
Stratiotes aloides
Ursprunglig, växer flytande i kalkoligotrofa och även i näringsrika men kalkhaltiga sjöar, dammar och korvsjöar. Troligen minskande och hotas av försurning samt igenväxning med vass, jättegröe och annan högvuxen vegetation. Mestadels sällsynt, men traktvis ganska vanlig t.ex. sydöst om Falköping och i Ätradalen. 74 lokaler i 49 rutor (6 %).
Första fynd
Linnaeus 1747: (Lidköping) Strö Stola. ”Vattuväxter sågos icke allenast de meste, utan ock de sällsammaste i stor myckenhet, där kanalen gick ut i Vänern, såsom: Stratiotes (Flor. 444).”
Lokaler
Äldre belägg finns från cirka 50 lokaler.