Gammal inkomling, växer som ogräs i trädgårdar och rabatter, på kyrkogårdar, på annan kulturmark som jordhögar, kring gårdar och på tippar, i gödslade betesmarker och på åkrar. Det finns två underarter: Äkta murgrönsveronika V. hederifolia ssp. hederifolia och skuggveronika V. hederifolia ssp. lucorum, den senare är i centrala Europa en lövskogsväxt. Ett fåtal inventerare har noterat underarterna. Mellanformer är möjligen ovanliga, men det är mestadels inte meningsfullt att hålla isär underarterna eftersom det i landskapet inte finns så starka ståndortsskillnader mellan dem. Under kraftig spridning de senaste årtiondena, men fortfarande ganska sällsynt. 81 lokaler i 54 rutor (7 %).