Ursprunglig på sydvända bergbranter av grönsten och kalk, på örtrika torrängar på åsar och på åkerholmar, även odlad och förvildad kring tomter. Kalkgynnad, ljuskrävande men tål måttlig ohävd, missgynnas av bete. Mindre vanlig på Falbygden, på Kinnekulle och på Halle-Hunneberg. Sällsynt i övrigt, saknas i sydligaste och östra Västergötland. Kartan inkluderar förvildade förekomster. 180 lokaler i 79 rutor (10 %).