Ursprunglig, växer på fuktig till frisk naturlig gräsmark i ogödslade betesmarker och ängsrester, även i rikkärr och kalkfuktängar. Minskande, speciellt utanför kalkområdena. Hotas av igenväxning, gödsling och upphörande hävd. I Sverige finns två underarter: Ängsnattviol P. bifolia ssp. bifolia och skogsnattviol P. bifolia ssp. latiflora. Om den sistnämnda finns i landskapet är inte undersökt under inventeringen. Nattviol är vanlig i norra halvan av landskapet utom på lerslätterna, mindre vanlig till sällsynt i södra halvan, förr fanns den troligen vanlig även här. 777 lokaler i 370 rutor (45 %).