svedjenäva
Geranium bohemicum
Mer information om arten
Ursprunglig, växer i skogsmark som bränts samt på solexponerade skogshyggen där jordtäcket rörts om genom körning eller markberedning. Ljuskrävande och konkurrenssvag, försvinner efter något eller några år. Rödlistad art (NT missgynnad). Mycket sällsynt. 17 lokaler i 11 rutor.

Första fynd

Äldsta belägg: Skara 1875 (A. Gadamer i GB), lokalangivelsen är märklig, kanske var växten odlad.

Lokaler

Göteborg Styrsö Vrångö, strax S samhället, liten grusväg 63897 12594 (M. Lidén 1989 i GB); Trollhättan Väne-Åsaka brandfältet Svalehult, ca 1 km V Vintermaden 64578 13035 (A. & K. Bohlin 1995); Vänersborg Västra Tunhem Hunneberg, skog 300 m NV Grålagg 64745 13047 (A. Bohlin 1989); Vänersnäs Halleberg, skog på Hallesnipen 64812 13034 (A. Bohlin 1989); Grästorp Flo Hunneberg, vid Toltorp 64753 13059 (A. Bohlin 1985); Skövde Lerdala hygge 100 m O Stora Bjursjön sydände 64878 13763 (O. Janson 1993); Borgehall, vid stigen från SV till fornborgen 64881 13768 (S. Kilander 1979 i GB); Götene Forshem hygge 900 m NNO Österängs gård 65053 13669 (O. Janson 1993); hygge 700 m OSO Stora Rundrödjan 65055 13666 (O. Janson 1993); hygge 700 m VSV Fjällstugan 65058 13674 (O. Janson 1993); hygge 1 km SV Fjällstugan 65061 13669 (O. Janson 1993); hygge 650 m VNV Fjällstugan 65067 13672 (O. Janson 1987); Mariestad Lugnås hygge 600 m N Flarkens nordände 64955 13759 (K-A. Johansson 1981); Karlsborg Undenäs timmerupplägg 900 m O Klampabron 65006 14249 (C. Johansson 1995); traktorspår 300 m OSO Yttergärdet 65027 14268 (K. Jakobsson 1989); hygge ca 600 m SO Djäknatorp 65037 14277 (K. Jakobsson 1988); körspår på hygge 300 m NNO Kosjön 65096 14287 (K. Jakobsson 1988).
Äldre uppgifter, förutom äldsta ovan: (Vänersborg) Väne-Ryr Skottene (Rudberg 1902); (Lidköping) Otterstad vid skogsväg 200 m O om torpet Svartviken (2,9 km SV om Traneberg) 1920 H.E. Johansson (S); (Hjo) Norra Fågelås Almnäs (Rudberg 1902); (Mariestad) Enåsa Lilla Töreboda 1880-talet (Rudberg 1902); (Karlsborg) Undenäs i trakten av Höghult 1890-talet J.A.O. Skårman (Skårman 1916); Granvik 1917–21 J.A.O. Skårman (S), 1954 K. Hasselrot (LD); (Laxå) Finnerödja L. Ramnäs, ”bohemberget” 1931 G. Neander (S).