myskmadra
Galium odoratum
Mer information om arten
Ursprunglig, växer på torr till fuktig, oftast mullrik mark i ädellövskog och ängsgranskog i rasbranter av kalk och grönsten, i raviner och sluttningar med rörligt markvatten. Kalkgynnad och skuggfördragande, missgynnas av kalhuggning och hotas av tät granplantering; några lokaler har troligen försvunnit genom tät granplantering. Mindre vanlig kring Nordbillingen och vid Halle-Hunneberg, sällsynt på andra håll. Någon gång odlad, kvarstående eller förvildad. 126 lokaler i 53 rutor (6 %).

Första fynd

Linnaeus 1747: Västerplana storäng. ”Myska (Flor. 114) och majgräs växte bägge överflödigt emellan Vänern och sandstensklevan”

Lokaler

Äldre uppgifter finns från cirka 40 lokaler.