strandviol
Viola stagnina
Mer information om arten
Ursprunglig, växer på steniga moränstränder med gles grässvål och på slagna eller betade, leriga strandängar. Något kalkgynnad och gynnas av lerig morän. Ljuskrävande. Hävdberoende utom vid Vänern, där isgång håller undan konkurrerande vegetation. Minskande; har försvunnit från flera inlandslokaler. Mindre vanlig vid Vänern. Mycket sällsynt i inlandet. 103 lokaler i 50 rutor (6 %).

Första fynd

Äldsta belägg: (Lidköping) Örslösa Källstorp 1832 L.R.N. Dalman (UPS).

Lokaler

Äldre uppgifter finns från cirka 40 lokaler.
En något tvivelaktig lokaluppgift finns på belägg från: (Bollebygd) Bollebygd Fläskjum 1829 Hildebrand (LD).