granbräken
Dryopteris cristata
Mer information om arten
Ursprunglig, växer i kärr, helst mesotrofa, och i glesa barrsumpskogar samt i alkärr. Även på fukthedsfragment och i gamla slåttermader, som troligen förr var den vanligaste lokaltypen. Ganska ljuskrävande, vintergrön och lättast att se på förvintern. Minskande på grund av igenväxning och granplantering. Sällsynt till mindre vanlig i de sydvästra delarna av landskapet, mycket sällsynt i övrigt. 94 lokaler i 81 rutor (10 %).

Första fynd

Wahlberg 1820: Göteborg.
Äldsta belägg: (Skara) Skånings-Åsaka Munstorp utan årtal, men troligen 1820-talet W. Hisinger (S).

Lokaler

Äldre uppgifter finns från cirka 105 lokaler.