Ursprunglig, växer i sprickor och skrevor på hällmarker och bergbranter, även i beskuggade stenmurar. Finns inte på de suraste bergarterna och verkar trivas bäst på grönsten. Vanlig i nästan hela landskapet, men sällsynt på de mest uppodlade slätterna och i Hjotrakten. 491 rutor (59 %).