fjällkåpa
Alchemilla alpina
Ursprunglig, växer bland ljung och kortvuxet gräs i öppna bergbranter och på klippor. Finns närmast i Bohuslän. Ljuskrävande, hotas av igenväxning med buskar och av exploatering. Mycket sällsynt, finns nu endast kvar i Göteborg. Även planterad och kvarstående (se nedan). 4 lokaler i en ruta.
Första fynd
Areschoug 1836: Göteborg, Johannesberg. Äldsta belägg: Göteborg 1840 Düben (UPS).
Lokaler
Göteborg Göteborg klippa vid Glasmästareg. 250 m SV Buaråsskolan 64014 12725 (E. Ljungstrand 1998); Södra Guldheden, berg 100 m NO sista huset på Raketgatan 64028 12708 (E. Ljungstrand m.fl. 1994); Johanneberg, berg 600 m SV Lisebergs entré 64028 12721 (T. Elfström 1982); berg 600 m SO Skansen Kronan 64030 12710 (T. Elfström & E. Ljungstrand 1988), utgången 1998.
Fjällkåpa uppges som odlad och förvildad från: Mark Sätila vid Tåstekulla gård 63792 12926 (G. Gunnarsson 1985); Borås Seglora tomt öster om Slottsarbetet 63977 13208 (L-E. Aronsson 1981); Göteborg Göteborg Änggårdsbergen, utmed backen ned mot Arboretum Asien, ca 500 m O Näckrosdammens sydspets 64007 12708 (E. Ljungstrand & S. Ericsson 2000 i UME) det. S. Ericsson 2001.
Bland äldre uppgifter finns flera från Göteborg där det inte går att identifiera lokalen exakt. Säkert ej återfunna lokaler är följande: (Mölndal) Mölndal Toltorp 1924 H. Fries (GB, LD); (Göteborg) Lundby Ramberget, på bergets utlöpare åt NO 1942 S. Johansson (GB); Tuve i nordkanten av grönstensberget 900 m rätt S om Kettilsröd 1922 H.E. Johansson (S); (Falköping) Marka Bråtabäcken, sällsynt 1930 F. Lundberg (GB), samma som Påverås i Hasselrot (1967); Mösseberg, sydsluttningen 1934 A. Hilleström (GB) och Liagården l934–37 A. Hilleström (GB, LD, S, UPS); (Lidköping) Gösslunda liten gnejshäll i åkergärdet 1100 m N om kyrkan 1920 H.E. Johansson (LD, S, UPS).Tvivelaktiga lokaler är en trolig skolherbariekollekt: (Götene) Kinnekulle 1910 E. Jacobowsky-Kylin (LD) samt (Alingsås) Hemsjö Lycke (O. Ohlsson enligt Hasselrot 1967), inga belägg sedda, troligen odlad.
Fjällkåpa uppges som odlad och förvildad från: Mark Sätila vid Tåstekulla gård 63792 12926 (G. Gunnarsson 1985); Borås Seglora tomt öster om Slottsarbetet 63977 13208 (L-E. Aronsson 1981); Göteborg Göteborg Änggårdsbergen, utmed backen ned mot Arboretum Asien, ca 500 m O Näckrosdammens sydspets 64007 12708 (E. Ljungstrand & S. Ericsson 2000 i UME) det. S. Ericsson 2001.
Bland äldre uppgifter finns flera från Göteborg där det inte går att identifiera lokalen exakt. Säkert ej återfunna lokaler är följande: (Mölndal) Mölndal Toltorp 1924 H. Fries (GB, LD); (Göteborg) Lundby Ramberget, på bergets utlöpare åt NO 1942 S. Johansson (GB); Tuve i nordkanten av grönstensberget 900 m rätt S om Kettilsröd 1922 H.E. Johansson (S); (Falköping) Marka Bråtabäcken, sällsynt 1930 F. Lundberg (GB), samma som Påverås i Hasselrot (1967); Mösseberg, sydsluttningen 1934 A. Hilleström (GB) och Liagården l934–37 A. Hilleström (GB, LD, S, UPS); (Lidköping) Gösslunda liten gnejshäll i åkergärdet 1100 m N om kyrkan 1920 H.E. Johansson (LD, S, UPS).Tvivelaktiga lokaler är en trolig skolherbariekollekt: (Götene) Kinnekulle 1910 E. Jacobowsky-Kylin (LD) samt (Alingsås) Hemsjö Lycke (O. Ohlsson enligt Hasselrot 1967), inga belägg sedda, troligen odlad.