tätört
Pinguicula vulgaris
Ursprunglig, växer på fuktig mark vid sjöstränder och bäckar, i diken, kärr och fuktängar samt längs markvägar. Indifferent gentemot kalk men trivs med rörligt grundvatten, konkurrenssvag och störningsgynnad. Ganska vanlig traktvis t.ex. på Falbygden och söder därom, mindre vanlig till sällsynt i övrigt. 478 lokaler i 240 rutor (29 %).
Första fynd
Bromelius 1694: Göteborg. Feetört, Smörört, Göja lisla. Äldsta belägg: Kinnekulle, Lukastorp 1829 L.R.N. Dalman (UPS).