majviva
Primula farinosa
Ursprunglig, växer på fuktig, oftast störd eller trampad mark i kalkfuktängar och rikkärr i naturliga betesmarker, men finns även på dikeskanter och öppna platser i uppodlade eller igenvuxna fuktängar. Kalkgynnad, ljuskrävande och missgynnas av ohävd och igenväxning men verkar ha lätt att komma igen efter röjningsinsatser. Minskande och har försvunnit från många utpost-lokaler. Vanlig på Falbygden, sällsynt i dess utkanter och på Nordbillingen. 142 lokaler i 47 rutor (6 %).
Första fynd
Linnaeus 1747: Falköping. ”Primula minor (Flor. 162), som eljest var mycket rar här i landet, växte vid Mösseberg.” I Bromelius (1694) nämns ”Primula veris fl. rubro.” Lilla Oxelegg, Lerkieblomma. Fries (1945 och 1971) betvivlar uppgiften och tar inte upp den.
Lokaler
Äldre uppgifter finns från cirka 160 lokaler.