strandbräsma
Cardamine parviflora
Ursprunglig vid Vänern på steniga, klippiga stränder i skrevor med grund jord nära vattenlinjen, även på betade strandängar, muddermassor och åkerkanter nära Vänern. Varierar i antal och lokaler mellan olika år, under år med lågt vattenstånd kan den förekomma ganska rikligt. Nationellt hotad art (VU sårbar). Sällsynt, funnen endast vid Vänern. 56 lokaler i 22 rutor (3 %).
Första fynd
Äldsta belägg: (Lidköping) Örslösa Källstorp 1832 L.R.N. Dalman (UPS).
Lokaler
Äldre belägg finns från cirka 20 lokaler, ej återfunna är:
(Vänersborg) Västra Tunhem Vargön, Önafors 1937 G. Svens-son (GB, LD, S, UPS);
(Lidköping) Tådene Storeberg 1833 E. Goës (UPS); Örslösa Källstorp, se äldsta ovan;
(Mariestad) Mariestad Karlsholme 1915 G. Degelius (GB); Torsö Onsö 1928 J.A.O. Skårman (LD); Berga Hassle-Säby brygga 1847 J.E. Zetterstedt (UPS); Hassle Nohlängen 1893 N. Sylvén (GB, LD); Lyrestad Sjötorp 1857 V. Högberg (GB, LD).
(Vänersborg) Västra Tunhem Vargön, Önafors 1937 G. Svens-son (GB, LD, S, UPS);
(Lidköping) Tådene Storeberg 1833 E. Goës (UPS); Örslösa Källstorp, se äldsta ovan;
(Mariestad) Mariestad Karlsholme 1915 G. Degelius (GB); Torsö Onsö 1928 J.A.O. Skårman (LD); Berga Hassle-Säby brygga 1847 J.E. Zetterstedt (UPS); Hassle Nohlängen 1893 N. Sylvén (GB, LD); Lyrestad Sjötorp 1857 V. Högberg (GB, LD).