Med sina smala blad, oftast nerliggande eller bågböjda stjälkar och tilltryckta ytterholkfjäll bör denna sektion inte ha förbisetts under den tid de blommar. Strandmaskrosor växer i kalkhaltiga, fuktiga naturliga betesmarker. De är hotade av upphörande hävd och igenväxning och har troligen minskat kraftigt. De flesta arterna är upptagna på hotlistan. Sällsynta i betade kalkfuktängar på Falbygden och Kinnekulle. 24 lokaler i 13 rutor. 7 av sektionens arter är funna i landskapet.