Kalkpåverkade medelrikkärr med extremrikdrag i västra och nordvästra Ångermanland. Tillhör de mest krävande inslagen i dessa trakters rikkärrflora. Någon gång på hygge och i vägdike utmed kärrkant. - 21 (6).

Ådalen Långsele Hamre 1894 (Arn. 1925 UPS); Långselåsen SV-sluttning på örtrikt hygge vid ett källstråk högt upp 500 m NV TV-masten 1982 (Pierre h, jfr Westm. 1988). V inlandet Graninge Ledinge 1857 (Frist. 1858 S UPS). Helgum Rödmyran V kanten strax NO Rödhällhöjden intill bestånd av Dactylorhiza traunsteineri 1984 (Pierre); Holmsta fäbod = Ytterbodarna Långmyran 1934 (Grap. 1947 S). Edsele Bergtjärnen 1952 (K. Holm enligt Mo 1958 LD S), 1953 (Bergv.), 1959 (Evers h), lokal numera överdämd av bäver (Bergv. 1975 r); Gideåbergsreservatet Småmyrarna 1953 (Bergv.), 1967!; d:o Mellanmyran 1972 (Lundq. 1972), 1979! Ramsele Aspåsen (Mo 1953); 1 km SV Hocksjön fuktigt landsvägsdike nedanför myrfragment 1973! UME UPS h; SV delen av Storflon SO Vallsjön 1979 (Fryl. & Viotti 1981); myr NV Vallsjön N sidan av hammerdalsvägen 1979! UPS h; i vägens NO-gaffel vid avtaget till Kvarnbrännan myrkant 1979! h; Vågdalen; Ramamyran; Tjärnmyran i Ramsele kraftverks dämningsområde (Holmen 1959). Bodum eller Tåsjö Sönnanbergsmyran O Kroktjärnsbäcken nära sockengränsen i kanten av björkbeväxt kärr 1982 (Bohlin & Gärdemalm 1983). Tåsjö Tåsjöberget myr nedanför Småtjärnsbackarna = bergets högsta punkt 1927 (Cederg. S); Tåsjöberget på Rönnbergets SV­-sluttning; d:o 1 km V föreg, nära Prästtjärnen? 1968 (Björkbäck); Tjärnmyrbergtjärnen gungfly 1927 (Cederg. S).