gran
Picea abies
Mer information om arten

Det vanligaste skogbildande trädet, invandrade mellan omkring 1200 och 600 f.Kr. Trivialart. - 18 (12)

Ekologi

Fuktig–måttligt fuktig skogsmark av skiftande slag, rasbranter, höjdsluttningar, bergsplatåer med kvarliggande moränlager över högsta kustlinjen, raviner, myrkanter, sumpskog.

Variation

Ormgran (f. virgata), långa smala grenar utan eller med få sidoskott, oftast enstaka exemplar.
Hänggran (f. viminalis (Sparrm.) Sylven), sidogrenar långa, smala, nedhängande, ej eller föga grenade.
Form med gulvita skott, försenad klorofyllbildning i årsskotten.
Klotgran, kortväxt med mycket tät, klotformig krona.
Tjockbarksgran.
Käppgran, kortväxt med få rudimentära sidoskott, tät barrväxt på stammen.
Mattgran, hela skottsystemet upplöst i mattformigt på marken utbredda grenar.

Lokaler

Ormgran (f. virgata), långa smala grenar utan eller med få sidoskott, oftast enstaka exemplar:
Kusten Häggdånger Antjärn (Mo 1953). Härnön Gånsvik bergig skogsbacke invid gården 5 m hög 1924 (Lenström 1925); Specksta (Mo 1953). Säbrå Gådeå by 1910, borthuggen 1912 (Lundström 1913a); Gådeå (Mo 1953).
N inlandet Anundsjö kronoparken Tällsjömarken 1 ex fridlyst 1946 (Florin 1948). Björna skogsmark S Remmarsjön 1 ex (A. Nyström) 1971!
Ådalen Multrå Lövberget mellan Talgsjön och Lövtjärn vid bäck 5 m hög; Åkerberget Österstrinne by strax N landsv 10 m hög avverkades (Modin 1928). Sollefteå några ex i socknen (Sjögren 1917). Junsele Röåns utlopp O-sidan 700 m N sammanflödet med Tarån 1 ex 1979 (Fryl. & Viotti 1981)· Röåfallet V Sälgviksberget ca 1965 (Malmq.); V om Ängermanälven ung mitt för Gultjäl by mellan Abborrtjärnbäckens dåvarande utlopp och Stormyrans S del 1940 (distrlantm E. Pettersson enl Westm. 1988).
V inlandet Stigsjö Näggärd; Sörgården (Mo 1953); Uland (Johns. enligt Lange 1926). Viksjö Västanå (Mo 1953). Graninge strax S gamla kärrvägen mellan byarna Gallantmyran och Jämtnäset 1 ex (Pierre 1976 r). Ramsele vid vägen till Lövlund O-kanten 3,1 km från vägskälet 1 ex 1983 (Pierre).
Förväxling med följande form (hänggran) kan i något fall ha förekommit.

Hänggran (f. viminalis (Sparrm.) Sylven), sidogrenar långa, smala, nedhängande, ej eller föga grenade:
Ådalen Sollefteå vid foten av Hallstabergets O-sluttning vid vägen 100 m OSO hoppbackens bromsvall 1 fristående ex 1964 (Westm. enligt Guvå 1971, Westm. 1988 S); NVsidan av Vesterlundsnipan = Borgen 150 m O bron över Faxälven 1917 (Sjögren 1917); ytterligare 5 ex kända i Sollefteå och Ed socknar (Sjögren 1917); Väster-Granvåg ett 10 m högt träd 1910 (Modin 1928). Långsele ovanför Helgumsvägen SO viadukten upp mot Åberget (S. Andersson enligt Pierre 1983 r). Junsele Mo nipbrant mot Gammån 1,1 km SSO älvbron 3 träd (Westm. 1988).
V inlandet Tåsjö Tåsjöberget (Henriksson 1970).

Form med gulvita skott, försenad klorofyllbildning i årsskotten:
Kusten Högsjö Veda (Mo 1953).
N inlandet Anundsjö (Holmberg 1922).

Klotgran, kortväxt med mycket tät, klotformig krona:
Inlandet Björna skogsmark vid torp S Remmarsjön 1 ex inflyttat (A. Nyström) 1971!
V inlandet Edsele Knapperberget (Bergv. enl Mo 1953).

Tjockbarksgran:
V inlandet Stigsjö Öije (Mo 1953).

Käppgran, kortväxt med få rudimentära sidoskott, tät barrväxt på stammen:
N inlandet Björna skogsmark vid torp S Remmarsjön 1 ex inflyttat (A. Nyström) 1971!

Mattgran, hela skottsystemet upplöst i mattformigt på marken utbredda grenar:
Kusten Nätra lavristallhed 750 m SO Fröstdalssjön 1 ex 1988!