Vanligast utmed den flacka norra delen av kusten. Vid Höga Kusten har arten glesare förekomster än vid Bottenvikens och Bottenhavets kuster i övrigt, delvis beroende på topografin, delvis troligen på grund av konkurrens från Phragmites australis i eljest lämpliga miljöer (Ericson 1978).
Ekologi
Grunda skyddade havsvikar och laguner med sedimentbotten. En lokal i kustnära sötvatten. -60 (11).
Lokaler
Kusten Häggdånger Sandstensfjärden Narröviken 1982 (Fryl. 1985); Glon (Mo 1953). Härnön V sidan av näset mellan Megrundet och Furuholmen 1986 (Helig.). Säbrå strandängar O Strinningen-Måsön (Fryl. 1985). Nora Sandsvedjeviken; Hiternäset; Fjärdbotten finsedimentstränder 1976 (Ståhl 1978a, b). Nordingrå Mädan (Collinder enligt Holmberg 1926); Häggvik skyddad sedimentstrand; Högbonden vid lagun sparsamt (Ericson 1978); Vågsfjärden vid Körningsön i sött vatten (Grap. 1947). Vibyggerå Mjältön Ören grunt vatten i S delen av finsedimentstranden 1970 (Lundq. 1971). Nätra Näskefjärden i Sundsviken; d:o N Hummelviksstranden 1985!; Bäckfjärdens inre NV del vid Utby sparsamt 1981! Själevad Vikbotten i Bäckfjärdens O-ligaste del 1922 (Almq. 1941), 1970! Arnäs ldbyfjärden sparsmt 1970!, d:o Idbyns badplats 1972 (Westm. UME conf S. Ericsson). Grundsunda Finna vid bäckens utlopp i havet (Grap. 1947); i från havet nästan avsnörd lagun S Norrhamnsskatan sparsamt 1982!; Risöfjärdens V del utanför Kittelsjöbäckens utlopp i viken S Vike 1981! Nordmaling 40 lokaler